Musikkåren Kamraterna skriver sin historia från år 1903, då Sextetten Pojkarne bildades, sedan initiativtagarna redan hösten innan förberett det hela. De sex var Olof Karlborg, Nils Bergström, Alfred Olsson, Efraim Johansson, Arthur Olsson och Ludvig Andersson. Pojkarne som då var i 16-års åldern, hade en ännu yngre trumslagare till hjälp. Han hette Petter Bergström, så sextetten borde rätteligen ha sig Septetten.
Pojkarne fick dåvarande stadskamrer Albin Olsson som musikalisk ledare, och man övade i en föreningslokal, som hette Arbetarnas Ring och var belägen i nuvarande Frälsningsarméns fastighet. Pojkarne visste väl inte då att de skulle driva en gammal musiktradition vidare ända till våra dagar. Redan sedan 1860-talet hade Skarpskyttarna haft en musikkår, och vid Pojkarnas tillkomst fanns NTO:s musikkår, Godtemplarmusikkåren.
Första framträdandet blev den 1 maj 1903 med revelj på Stora torget och marsch inom ringgatorna, denna gång i samarbete med Godtemplarmusikkåren. Fram till denna historiska 1 maj hade kanske Pojkarne i sin sextett främst sett en kamratlig hobby, men intresset från omvärlden hade väckts på olika sätt. Instrumenten som användes till en början hade Pojkarne delvis fått lånat av Godtemplarmusikkåren, men nu fick Pojkarne låna 600:- av Vänersborgsbanken, och reste till Göteborg och köpte en del nya instrument. Lånet betalades tillbaka genom att anordna danstillställningar och lotterier.
Fler ungdomar ville vara med, och 1908 var antalet kårmedlemmar 12. Då beslöt man att ändra namnet till just Musikkåren Kamraterna. Nu var det dags att ta ett nytt lån, denna gång på 1100:-, för att köpa fler instrument Nu reste man ända till Ahlberg och Olsson i Stockholm, för där fanns på den tiden de allra bästa instrumenten. Det nya lånet avbetalades precis som det första Det förefaller som om Olof Karlborg, en av stiftarna, var den drivande kraften de första 30 åren. Karlborgs och de andra ”pojkarnas” initiativförmåga lade grunden till en utåtriktad livlig verksamhet. Annars är de första 30 åren dolda i dunkel rent arkivmässigt.
Men från och med 1933 finns årsmötesprotokoll, då Ludvig Andersson inledde den mest markanta perioden i Kamraternas historia. Ludvig Andersson tillträdde som ordförande och kassör. Allt eftersom Kamraterna utökades blev det allt svårare att få tag i bra arrangemang, då fick man kontakt med Helge Damberg, som bodde i Göteborg vid den tiden. Damberg var en erkänt god arrangör och kompositör, och han hjälpte kåren med många arrangemang. Han skrev också Kamraternas jubileumsmarsch till 35-års jubileet. Det är få orkestrar på amatörnivå som har en egen marsch. Ludvig Andersson var med från början 1903, och var kårens ordförande och kassör mellan 1933-1967. Han avled 1984 som Sven-Arne Gustavsson Sven-Arne Gustavsson den siste av stiftarna. Ludvig Anderssons enorma engagemang för musiklivet i Alingsås ansågs så värdefullt att han tilldelades stadens kulturpris 1966.
Efter Ludvig Andersson har Oskar Dahl, Gunnar Jansson, Bengt Källgren, Tommy Stålheim, Göran Lundin och Birgitta Krook, i nämnd ordning svingat ordförandeklubban. Vår nuvarande ordförande är Agneta Lundell.
Bland kårens dirigenter måste särskilt nämnas Sven-Arne Gustavsson från Göteborg. Han höll samman och drillade kåren i 26 år. Om kårens övriga dirigenter finns att läsa på annan plats.
En musikkår skall naturligtvis vara snyggt och enhetligt klädd, men så har det inte varit ens för Kamraterna. Det började med en vit mössa först 1936, som i början av 50-talet kompletterades med en blå uniform. 1963 fick kåren en ny grön uniform, som syddes av Kabom. Nästa byte gjordes 1973 då uniformen gick i brun kulör. Sedan dröjde det hela 18 år innan det var dags igen. Då blev uniformen återigen blå, och så ser kåren ut inför sitt 100-års jubileum.
Musikkåren har genom åren inte bara framträtt vid alla de traditionella spelningarna, utan har bidragit med musik vid många andra tillfällen, såsom Barnens Dag, Folknykterhetens Dag, Risödagen m.m. I många år hölls konserter i Plantaget på söndagseftermiddagarna. Vid fin väderlek kom uppåt 600 lyssnare. Detta trevliga inslag i stadens musikliv dog ut i samband med tevens genomslag i början av 60-talet
Övre raden:
Anders Gustavsson, Bror Thorén, Fritiof ”Bagarn” Larsson, Henry Westerholm, Henry Bäckström, Roland Lindblom, Göran Lundin, Arne Linusson, Rune Hansson, Gösta Andersson, Gunnar ”Tian” Jansson, Curt Brobeck, Arne Westerholm, Sture Åkerberg, Elon Nilsson, Ingemar ”Slommen” Carlsson, Karl-Åke Svensson.
Undre raden:
Gossen i skolmössa Anders Pettersson, Karl-Gustav Nilsson, Bengt ”Plutt” Nilsson, Göran Alexandersson, Ivan Lindh, Oscar Dahl, Dirigent Sven-Arne Gustafsson, Ludvig Andersson, Henrik Anderssson, Åke Holm, Ottmar Nilsson.