MANUS TILL ARTIKEL I ALINGSÅS TIDNING 1983
Författad av Gösta Johnsson Alingsås Tidning på en
Halda skrivmaskin med 2 kuggars avstånd.
Redan lördagen den 26 februari 1983, markerade Musikkåren Kamraterna i Alingsås sin 80-åriga tillvaro genom att ge en konsert i Alingsås Landskyrka. Med en fulltalig publik som lyssnare kunde året inte fått en bättre upptakt – i all synnerhet som musikanterna under Egon Svantessons taktpinne spelade homogenare och mera samstämt än någonsin. Intrycket av en välljudande kår kommer förhoppningsvis och förmodligen att förstärkas i oktober, då Kamraternas jubiléums-konsert äger rum i Alströmerteatern. Det har varit många framträdanden sedan februari-konserten, vilket inneburit ännu ett steg i ökad samklang och säkerhet är en kår som på senaste året vuxit ut och föryngrats.
Musikkåren Kamraterna skriver alltså sin historia från år 1903, då ”Sextetten Pojkarne” bildades i början av året, sedan initiativtagarna förberett det hela från hösten dessförinnan.
De sex var Olof Karlborg, Nils Bergström, Alfred Olsson, Efraim Johansson, Arthr Olsson och Ludvig Andersson. Dessutom hade ”Pojkarne” en ännu yngre trumslagare till hjälp. Han hette Petter Bergström, så rätteligen borde ”Pojkarne” kallat sig Septetten.
I och med ”Pojkarne”, som hade det jobbigt med instrumentanskaffning och annat som verksamhetens ekonomiska betingelser, hade en mycket gammal musiktradition fått en ny bärare.
Redan på 1860-talet hade Skarpskyttarna haft en musikkår, och vid ”Pojkarnes” tillkomst fanns NTO´s Musikkår, ”Godtemplarmusikkåren”
”Pojkarne” innebar emellertid inte någon speciell föreningsanslutning utan en mer allmängiltig musikkår. Den tog sig också verket friskt an. Inledde samarbete med Godtemplarmusikkåren, som den t.o.m. lånade instrument utav och spelade också upp med redan den 1.a maj 1903.
”Pojkarne” fick dåvarande stadskamrer Albin Olsson som musikalisk ledare, och man övade i en föreningslokal som hette Arbetarnas Ring och fanns i nuvarande Frälsningsarméns fastighet.
Första framträdandet den 1 maj 1903, då våren hälsades på St. Torget
och med en marsch genom sta´n, avlöpte av allt att döma så lyckosamt, att en oavbruten fortsättning blev följden.
Fram till denna historiska 1 maj hade kanske ”Pojkarne” i sin sextett främst sett en kamratlig hobby, men intresset från omvärlden hade väckts på olika sätt. ”Pojkarne” fann också själva, att sextetten borde utökas. Detta skedde år 1908, och antalet kårmedlemmar blev 12. Samtidigt ändrades namnet till just Musikkåren Kamraterna..
Det förefaller som om Olof Karlborg, sedan ”Pojkarnes” start, affärsbiträde och sedermera industriledare och chokladdirektör, haft det mesta om hand de första trettio åren. Karlborg var en driftig person, med rötter också inom skytterörelsen, och han tycks ha klarat det mesta ifråga om kårens problem. Såtillvida som han skaffade de rätta ”kontakterna” för att Kamraterna skulle få de ekonomiska förutsättningar som en utveckling åt rätt håll krävde.
Karlborgs och de andra pojkarnas initiativförmåga bl.a. till insamlingar och basarer, som lade grunden till en utåtriktad livlig verksamhet.
Å andra sidan är tiden 1903 – 1932 dold i dunkel rent arkivmässigt. Det finns inga protokoll eller andra handlingar som verifierar händelser och namn. Det kan alltså vara förenat med vissa svårigheter att forska i Kamraternas historia under dr tre första decennierna.
Men från 1933 finns protokoll från i varje fall årsmöten, och då inleddes väl också den mest markanta perioden för Kamraterna. Då trädde nämligen Ludvig Andersson till som ordförande och kassör och Oskar Dahl som sekreterare.
Nå, Ludvig Andersson var ju med från början 1903 och står ju kåren nära än i dag. Som hedersordförande – och med Alingsås Stads kulturpris som belöning 1966 för sin insats för Kamraterna. Ur hans minnes fatabur har fångats mycket av lämnade glimtar från kårens begynnelse.
Ludvig Andersson var kårordförande och dess allt-i-allo t.o.m. 1967. Året efter trädde Oskar Dahl till som ordförande, Kurt Brobeck blev kassör och Tommy Stålheim sekreterare. Den besättningen kvarstod t.o.m. 1972, då nuvarande ordföranden Gunnar Jansson efterträdde Oskar Dahl. Kurt Brobeck och Tommy Stålheim kvarstår i sina uppdrag från 1968.
Vi nämnde tidigare om Kamraterna som bärare av en musiktradition med förankring till 1860-talet. Men traditionen har även flera andra inslag.
Det har uppgetts att 1:a-majreveljen p St. Torget med rundvandring i stadens centrum
infördes 1863.
Reveljen är obruten för Kamraterna från starten 1903.
Samma lär också konserten i Stadskyrkans torn- på senare år förenad med kyrkans andakt på Nolhaga Berg – Kristi Himmelsfärdsdags morgon ha förekommit första gången.
Matutinen i Stadskyrkan Kristi Himmelfärdsdag återupptogs 1908 och är därefter bofast i Kamraternas program.
Tradition rör det sig även om, från 1915 genom vårhälsningen Valborgsmässoafton under likaså kamraternas medverkan.
Från 1948 gläder dessutom Kamraterna i synnerhet det yngst släktet med en oerhört populära Tomteparaden, på Köpmannaföreningens stora skyltsöndag.
Från1959 är Tomteparaden, då Kamraterna spelar i ”äkta” tomtekläder, förenad med Lucia-kortegen, som ingår i Alingsås Tidnings och Alingsås Köpmannaförenings Lucia-aktion.
Det har också blivit en vacker tradition för Kamraterna att medverka vid den kyrkliga minnesgudstjänsten på Stadskyrkogården, Alla Helgons dag. Första gången var 1959.
Dessutom är kamraterna förstås i farten på Tjugondedag Knut eller – som på senar år- en lördag förmiddag närmast denna dag och spelar ut julen vid stadens gran.
Förr i tiden, då granen hade sin plats på L:a Torget, blev det långdans till Kamraternas toner frångranen. Nu för tiden inskränker sig denna till ringlekar stora skyltsöndagen kring granen.
Musikkåren har med åren blivit allt piggare och allt mer anlitad. Denna musikaliska institution kan Alingsås helt enkelt inte vara utan. Årligen gör Kamraterna 20-25 framträdanden.
Sedan flera år även stadsdelskonserter. I år uppgår dessa till åtta.
Lokalfrågan har varit ett svårlöst problem för Kamraterna. Det har verkligen inte funnits speciellt många övningsställen och långt färre möjligheter att få en egen kårlokal.
Numera är emellertid kåren i den lyckliga ömständigheten att få hyra lokal för övningar och sammankomster.
Man har nämligen hyrt in sig kommunalt sedan 1971 i gamla Landahlsskolan.
Härför betalar kåren 22.000:- i årshyra. Härmed har man 8.000:- kvar – för 1983 – av det kommunala anslag som utgår för verksamhetens upprätthållande.