MK Kamraterna 40 år.
Tal till publiken vid Musikkåren Kamraternas konsert i samband med firandet av kårens 40-årsjubileum.
Ärade konsertdeltagare!
Det är med stor glädje vi se i dag att så många infunnit sig till denna jubileumskonsert för att med oss gemensamt fira minnet av kårens 40-åriga tillvaro.
Jag hälsar Er alla hjärtligt välkomna!
År 1903, i början av september framkom av ett par 16 års ynglingar ett förslag att försöka bilda en musikkår.
Förslaget vann gehör snart nog och i oktober hade man samlat en sextett och spå var man färdig att börja med övningarna.
Dess förste ledare var f.d. stadskamrer Albin Olsson och övriga medlemmar av sextetten, vars namn blev ”Pojkarne”, voro Olof Karlborg, Nils Bergström, Alfr.
Olsson, Artur Olsson, Efraim Johansson, Petter Bergström och Ludvig Andersson.
Av dessa finns ännu en kvar som aktiv medlem, Ludvig Andersson.
Uppgiften var att i första hand bära upp de gamla vackra traditionerna med musik den 1:a mj på morgonen o.s.v., som pågått sedan1860-talet och till vilka grunden lades av Alingsås Skarpskytteförenings Musikkår.
Under kamraternas tid har denna tradition utökats med musik på Valborgsmässoafton, å Nolhaga Berg på Kristi Himmelfärdsdag, julgransutblåsningen mm.
Dessutom har kåren under många år hållit friluftskonserter i Plantaget, vilka alltid livligt uppskattats.
Kåren har som alla andra föreningar haft med – och motgång och ekonomiska bekymmer, men med intresse och energi har allt kunnat övervinnas.
Den som något känner till musikföreningar, förstår nog att det ej alltid varit så lätt att hålla ihop en sådan förening i 40 år. Det fordras oavbrutet nya krafter och att kunna samla unga intresserade ynglingar är ej heller alltid en lätt sak.
Vår önskan är, att ytterligare unga krafter skall ansluta sig till kåren och utbildas till goda musiker, så att kåren, som jag hoppas en gåg kommer att fira sitt 50-års jubileum. Då har ytterligare förkovrats såväl kvantitativt som kvalitativt för att sprida glädje i vårt kära samhälle.
För utbildning av nya elever och för kåren i övrigt, fordras en kunnig ledare. Denna fråga är även av ekonomisk natur och hoppas jag, att den goda samhällsanda som varit rådande för kårens fortbestånd, även i fortsättningen skall räcka den en hjälpande hand.
Jag vill ej uppta tiden med att ingå något närmare på kårens verksamhet, da jag antar, att allmänheten känner väl till den främst genom tidningspressen.
Vi detta tillfälle anser jag emellertid det som en plikt att framföra ett varmt tacksam först och främst till stiftarna samt kårens hedersledamöter, numera f.d. brevbärare J. Holm, fabrikör Nils bergström och direktör Olof Karlborg, vilka alltid med intresse och uppoffringar följt kårens verksamhet.
Numera avlidne stadsfogden Gustaf Nilsson och rådman Albert Michelsen visade alltid kåren stort intresse och gjorde allt för kårens hjälpverksamhet. Vi
äro dem tack skyldiga härför. Till Alingsås Sparbank riktar jag ett varmt tack för bekomna anslag under en del år.
Till Alingsås stadsfullmäktige riktar jag ett särskilt varmt tack för de anslag ur nöjesfonden, som beviljats kåren, utan vilka den i dag troligen ej kunnat fira sitt 40-åresjubileum.
Till alla övriga samhällsmedborgare som i ena eller andra hänseendet räckt kåren en hjälpande hand framför jag ett varmt tack
Jag framför ett varmt tack tillkårens forna ledare och medlemma, vilka på grund av sjukdom, flyttning från samhället eller annan orsak måst lämna kåren.
Till sist riktar jag ett varmt tack till kårens nuvarande ledare, musiksergeant G. Jönsson från Göteborg, som under ett par år stått som kårens ledare. Sergeant Jönsson har förstått, under vilka svårigheter en amatörkår arbetar, särskilt under nuvarande förhållanden, då inkallelser och dylikt i större grad förekommit. Trots allt detta har han lyckats göra det bästa möjliga av kåren med de små resurser som står till buds.
Sergeant Jönsson lämnar kåren 1 oktober på grund av förordnande och avflyttning till Malmö.
Även till kårens nuvarande medlemmar riktar jag ett varmt tack för god sammanhållning och för alltid visat intresse för arbetet, kanske mången gång otacksamt
Jag uttalar den förhoppningen att kåren må gå en lycklig och ljus framtid till mötes.
Hedda Fribergs Fond